Att orka med livspusslet!

Fan då att det skall vara så svårt att vara den där supermänniskan. Den som alla andra är. Vårt hem ser ut som "hej kom och skjut mig". Mitt konto ser ut som två stora ögon det vill säga 0.0 kronor. Jag hinner inte, orkar inte laga mat åt min dotter när jag hämtat henne klockan 17 på förskolan. Det känns som att allt jag gör blir halvhjärtat. Som att jag i dagsläget inte kan glädjas åt något. Jag vill bara gå och lägga mig när jag kommer hem och när jag vaknar vill jag bara somna om. Jag skrattar fast jag vet inte åt vad. Jag är bitter, jag bits, jag fräser, jag har inget tålamod.- Nej jag har inte mens. Jag vet inte vad jag lider av. Likgiltlighet kanske? Till allt faktiskt. Nu är jag trött, klockan är 20:27 och jag vill sova. Jag måste duscha. Jag vill inte! Vad vill jag egentligen göra? - Sova